Jan 30 2018

Oj vad jag…

Skrivet av kl. 15:00 i kategorin Allmänt

… är less på Sverige, nej inte Sverige som land men den mentaliteten som det har blivit i Sverige. Gamla traditioner ska skrotas då de kan göra att någon ”nysvensk” kan känna sig diskriminerad och kränkt, man inför nya regler och bestämmelser som i många fall tar oss tillbaks många, många årtionden i tiden, regler som vi kämpat för att eliminera för ett få ett mer jämställt samhälle. I samma takt som vi tar bort det som är gamla svenska traditioner applåderar vi att våra nya svenska medborgare behåller sina traditioner.

Det pratas vitt och brett om hur viktigt det är att de blir integrerade i samhället, visst jag håller fullständigt med om det men hur det ska gå till är politiker och jag inte överens om. Jag tror inte att det blir lättare och snabbare om de aldrig får en chans att lära känna vårt Sverige och våra traditioner och vad de står för. Hur ska de kunna förstå svenska lagar när undantag görs i deras fall så de slipper följa vissa, t.ex. är månggifte förbjudet i Sverige men är trots det ok om man är nysvensk. Försvararna för detta kommer naturligtvis genast att påpeka att det är bara ok om de redan var gifta när de kom och att det var tillåtet i deras hemland. Jaha, vi säger väl det då men innebär det då också att det är tillåtet med hedersmord, vilket också är vanligt och försvarbart i det ursprungliga hemlandet. Nej naturligtvis inte, men hur ska då våra nya medborgare veta vilka lagar som de kan överträda och icke och att mord, även om det kallas hedersmord är absolut förbjudet även för de och bestraffas hårt. Dessutom borde det aldrig i press eller offentligt kallas ”hedersmord”, det bör inte finnas och finns inte någon heder i att mörda någon annan, i regel handlar det om flickor/kvinnor som försöker göra precis det vi vill, nämligen integrera i samhället.

En annan mycket underlig sak med Sverige är att om någon av dessa våra nya medborgare verkligen lyckas integrera i samhället, har arbete, betalar skatt och har familj där barn finns som är födda i Sverige och är fullständig integrering i det svenska samhället, men det i vissa fall visar sig att en tidigare arbetsgivare betalat några hundra för lite i lön under en kort tid, att för lite semester blivit uttaget eller att vederbörande inte kom från ett land i fullt krig och det kaos det ger, då hjälper varken böner från nuvarande arbetsgivare eller viljan att ställa allt till rätta från tidigare arbetsgivare nej då är det utvisning som gäller enligt beslutande myndigheter.

Är det inte snart dags att rätta till de misstag som påbörjades under förra regeringen och som glatt och idogt fortsatt under nuvarande, snälla visa lite mot, var finns ni mod och morske kvinnor och män som sitter i beslutsfattande ställning, som det har blivit i vårt Sverige är vi nog fler, som jag vill kalla ursvenskar, som känner sig diskriminerade och kränkta än de som vi kallar nysvenskar.

Nej jag är INTE Sverigedemokrat men jag vill nog kalla mig partilös i nuläge efter att hela mitt vuxna liv varit trogen ett och samma part. Skulle kunna tänka mig att nybilda ett parti med namnet De Besvikna, skulle inte förvåna mig om vi skulle bli rätt stora.

En kommentar

En kommentar på “Oj vad jag…”

  1. Eva Lindbergon 30 Jan 2018 kl. 17:55

    Jag håller med dig om detta.

Trackback URI | Kommentarer RSS

Kommentera