nov 09 2011
ÄNTLIGEN..
…kan jag stoppa foten med den onda tån, eller noga räknat den före detta onda tån, i ett par joggingskor. Jag gjorde hållbarhets och smärtnivåprov i morse genom att hänga på vår granne Yvonne när hon ”älgade” iväg på sin morgonpromenad. Tån pallade för trycket av skon utan att jag kände någon tendens till smärta. Skönt, skönt, skönt äntligen kan jag gå på promenad med ordentliga skor, Foppaskorna i all ära men promenadskor är det inte, de kan väl gå an efter trottoarerna här för de är plattbelagda men efter grusvägarna så är de mindre lämpliga. Jag fattar inte att det kan komma in så mycket sten genom lufthålen i skorna, jag tror till och med att stenarna ibland är större än det hål de tagit sig igenom, åtminstone känns det så. En annan nackdel med Foppaskorna är att de är otroligt halkiga om underlaget är blött eller om man får vatten i skorna känns det som om fötterna ska halka ur dessa, men trots detta och trotts att det antagligen är bland de fulaste skor man kan ha på fötterna så älskar jag dessa fula skapelser och har säkert minst ett halvtdussin i olika färger och även olika modeller.
Förutom morgonens underbara upptäckt vad det gäller min tå så har det varit tvättdag för mig i dag, en maskin han jag före promenaden i morse och de övriga avverkades i snabb takt när vi kom hem. Visst det är en tvättmaskin men det innebär inte riktigt det man tänker på när man säger tvättmaskin, den tvättar naturligtvis kläderna men den värmer inte vattnet så varmvatten hämtar man vid tvätthoarna, (Runes egenhändig påtagna uppgift) den tömmer inte maskinen automatiskt och inte heller centrifugerar den. Men den tvättar alltså och eftersom den är otroligt lätt är det en enkel sak att ställa den på t ex diskhon koppla vattenslangen till kranen och då är det bara att skruva på den. Tömmer den gör man genom att helt kallt haka lös avloppsslangen och låta det rinna ut, i mitt fall i utomhusdiskhon. Tidur finns i alla fall så ställa önskad tvätt och sköljtid går att bestämma själv.
Boulespel blev det naturligtvis på eftermiddagen som vanligt om vädret tillåter. Under den tid vi spelade fick vi nya grannar, Nizze med familj. Nizzes familj består av, inte mamma och pappa utan matte Anitha och husse Bertil, Nizze själv är KATT, och skulle jag tro, som alla katter tenderar att vara, familjens överhuvud och den som bestämmer när, var och hur och det på ett så icke dominant sätt att man tror att allt görs på ens egna villkor. Som ägare till Norsk skogskattsdam kan jag bara säga, glöm det, både min kattdam och jag själv är väl medvetna om vem som egentligen bestämmer. Vi är rätt nöjd med att ha det på det sättet, visst grälar jag lite om hon är ute sent under kalla nätter så jag måste sitta uppe och vänta på henne men hur ska man kunna vara sur på någon som formligen ”virar” sig runt benen på en och spinner som den värsta motorsåg och småpratar när hon äntligen kommer hem, katter de är inte som andra djur, nej de är som… katter.
Campingrundan i afton blev återigen bara på campingen, den tog trots det en ansenlig tid eftersom stoppen för social samvara är rätt många, vi måste bättra oss vad det gäller att röra på oss. I det fallet är Rune snäppet sämre än vad jag är, visst är boulespelandet kul men någon nämnvärd motion tycker jag nog inte att det är. Än håller jag på att stadsbesöken när det gäller här i Peniscola sker till fots och inte med el-cykeln.
... och här är resultatet.
Den lilla blå, som utför arbetet.....
Foppatofflor är nog det skönaste man kan ha på fötterna. Hittade ett par fodrade på Rusta som får hänga med nu på höstkanten. Men nog går det att promenera i dem – jag har faktiskt gått tre leder av fyra, i Chinque Terre!!
Håller fullständigt med dig i allt men i mitt fall blir det rätt så tätt mellan pausarna för tömning av ovälkomna stenar, men på lämpligt underlag finns inte bättre. När jag jobbade var det dessa skor som man sprang i hela natten och även hemma när man var vaken. Ett problem är i alla fall att fötterna börja protestera mot ”trångboddheten” när man dristar sig till att försöka med andra skor, åtminstone gör mina de. Mina fötter har vant sig med frånvaron av ”tvång” eller total rörelsefrihet, barfota eller Foppaskor alltså.
Aina, är det som jag misstänker, att cyklarna Era är någon form av utställningsföremål? Tycker synd om Rune att han aldrig verkar få använda sin hoj! Misstänker starkt att du tvingar på honom någon form av svamphatt, de få gånger han tillåts använda sin dyrt inköpta cykel?