jan 19 2011
Ja inte såg…..
…min skola ut på detta sätt, inte ens när jag gick i småskolan, men det är klart nu är det en ytterst förgången tid, men inte ens dagens småskoleklasser tror jag har tillgång till så inbjudande skolgårdar. Nu är ju de yttre förhållandena tämligen olika vad det gäller väder, men nog kan man tycka att det i Sverige läggs stor vikt på det som kräver mindre arbete, som t ex asfaltytor, men åtminstone någon liten gräsmatta med några buskar vore nog betydligt trevligare som lekplats för småttingarna, men naturligtvis är asfalt mer praktisk och kräver mindre personalinsatser. Den här skolan ligger granne med campingen så om man är ute på stan när dessa små tjejer och killar ska hem så förvånas man över åtminstone två saker, ett är att det verkar vara låg ålder på åtminstone de minsta barnen, nu har Spanien skolplikt från 6 år och en sexåring kan vara ganska liten och spanjorerna är väl inte heller världens längsta folk. Det andra som förvånar är att när 
barnen ska hem och de då måste passera den ganska hårt trafikerade strandvägen finns alltid två poliser som stoppar trafiken så att barnen säkert och utan risk kan ta sig över vägen och detta trots att de i de flesta fall hämtas av någon vuxen. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin sett någon polis i samband med dagens skolavslutning stått mitt i gatan och stoppat trafiken så att barnen tillsammans med den som hämtar ska komma tryckt över gatan. Vid ett tillfälle, före jul, kom vi från stan samtidigt med att skolans alla klasser på led kom marscherande från något evenemang de varit på inne i själva stan. De skulle alltså över gatan när vi kom och naturligtvis stoppades all trafik, både motortrafiken på gatan och även gångtrafiken på trottoarerna, och trots att det tog en del tid för en del av dessa små att under relativt ordnade former ta sig över gatan men ingen, varken i bilarna eller de väntande på trottoarerna verkade det 
minsta irriterade av att de måste vänta. Det var rätt många klasser och som sagt barnen i Spanien är inte olik barnen i Sverige, det finns mycket som kan fånga deras intresse så fokuseringen på att ta sig över vägen kan förloras.
I dag när vi kom tillbaks efter vår sedvanliga promenad, först inne på campingen och sedan den utökade rundan förbi idrottsplatsen och skolan, stod en svensk husbil utanför receptionen och det visade sig att det var gamla bekanta till Rune. De har nu landat på samma sida som oss åtminstone till de hittar en plats här på campingen som känns ok eftersom de kommer att stanna rätt länge och vill sätta upp förtältet. De bjöd på stående fot över oss för att med ett glas Champagne fira att de var här, och vem kan säga nej till ett glas Champagne. Jag har naturligtvis inte träffat dom tidigare men det verkar vara ett mycket trevligt par och det säger jag inte för att de bjöd på ”skumpa”. Men jag kan nog säga att husbil/husvagnsfolket är ett speciellt släkte och för det mesta trevliga, nu pratar jag utifrån tidigare erfarenhet som husvagnsåkare, husbil är ju nytt för mig.
Va kul att träffa nya bekanta. Inte dumt att bli bjuden på champagne. Vi hade en rolig upplevelse när vi låg på La Manga camping, där träffade vi en spansk barnfamilj, vi frågade om dom pratade engelska. Det visade sig då att dom små barnen läste engelska i skolan och dom förstod vad vi sa, barnen var inte gamla. Kul att så små barn läser engelska.
Ja det är alltid trevligt att stifta nya trevliga bekantskaper, nu var det gamla bekanta till Rune men nya för mig. Det är inte dumt att barnen nu läser engelska i skola för det underlättar för oss och ger oss en chans att göra oss förstådd, min spanska är minst sagt begränsad och även om jag vill läsa och lära mig spanska så vet jag att vid min ålder är det inte helt lätt inte bara på grund av trängseln i hjärnan utan också därför att jag vill, men inte just nu, men sedan.