Ainas blogg

…blivit bjuden på bilutflykt i Yvonnes och Gunnars spanienbil. Alla papper är nu klara och det är bara tuta och köra denna lilla spanska pärla, den går som ett ”spjut”. Det blev rena nostaligtrippen för Rune som fick besöka flera av sina campingställen under hans tid som vildcampare i dessa trakter. Jag tror att man kan säga att det i allt var en nostalgitripp för vildcamping är nog inget som hägrar för honom numera men naturligtvis är det roligt att se dessa ställen. Kanske också att den sista lilla ”äventyrslusten” som av någon anledning förknippas med vildcamping för gott har slocknat, nu är det campingplatser och alla de bekvämligheter som de ger som gäller.
Vi gjorde också ett besök på La Bahias camping i Santa Pola för att besöka våra campingvänner som vi möjligen skulle träffa där, men icke, de verkade ha dragit vidare, hem eller till något annat ställe. Blev också en tur till flygplatsen i Alicante för att rekognosera eftersom Yvonne och Gunnar får besök av sin dotter och sitt barnbarn i slutet av april och de ska då hämta på flyget. Inte helt fel att först göra en koll av hur det ser ut och fungerar med stopp- och ilastningsmöjligheter.
Tillbaks i Santa Pola åkte vi ner till marinan och strandpromenaden för att få något i magen på någon av de många caféer eller restaurangen som Rune visste skulle ligga där. Hamnen är ytterligare ett vildcampingställe för Rune, men där har skett stora förändringar och nu finns där ingen plats för vildcamping, men caféer och restauranger fanns det i alla fall och något ätbart i form av en mycket god värmd skinkmacka (spansk skinka), kaffe och vatten, smakade mumma. Efter detta blev det retur hem till ”vår” camping och en sak är helt säker, att efter mitt besök på camping La Bahia så kan jag bara säga att de som vill häcka där må så göra jag byter i alla fall inte.
Själv har jag haft ett par dagar med opasslighet, inte så att jag varit sjuk, nej jag har bara haft en högst irriterande feber i några dagar. Jag har startat dagen på ca 38 grader men innan kvällen har den legat på dryg 39,5 men ingen direkt sjukdomskänsla, jag har kollat det mesta, tänder, urinvägar förkylningssymtom och eventuella underliga utslag eller sår men utan resultat. Jag beslutade på ett tidigt stadium att det troligen var vätskebrist eftersom jag totalt glömmer att dricka på dagarna. Visserligen är det varmt men det fläktar också så jag svettas inte nämnvärt och känner heller inte någon direkt törst. Jag började då aktivt dricka minst 1½-2 liter per dag men inte blev det någon förändring, febern kvarstod jag har också haft en förhöjning av blodtrycket.
I går lördag var det som vanligt vattengympa och jag var tveksam om jag skulle delta men jag gick i alla fall dit, det kändes löjligt att utesluta den då jag inte kände mig sjuk. Jag meddelade vår ledare att jag inte var slö men att jag på grund av febern skulle ta det lite lugnt. En av de övriga deltagarna, en jättetrevlig dam från Skottland är också sjuksköterska och jag ifrågasatte vad hon anser om att gympa om man har feber, hon ställde motfrågan, vad säger kroppen? Min kropp sa, inte sjuk, så hon sa det som jag också ansåg…kör. Jag var snarare bättre när jag kom från vattengympingen. I dag är jag feberfri igen men har i stället fått en släng av det som förmodligen förorsakade febern, nämligen lite ont i halsen, så det får bli en tur till apoteket igen, det var ju stängt igår vid vårt besök.
Tack Yvonne och Gunnar för en mycket trevlig eftermiddag.

Trackback URI | Kommentarer RSS