Ainas blogg

…inte låta bli att ta kort på alla dessa underbara blommor som nu bara ”väller” över en när man är ute och går. Den manin resulterade i två promenader ner till apoteket i dag, dels för att köpa en del mediciner som kan vara bra att ha i bilen nu när vi ska åka och man blir bara så där lagom opasslig och dels för att ta kort på blommor, inte för att det på apoteket finns några blommor som måste förevigas, nej men på vägen dit upptäckte jag en hel del som jag bara måste få på bild, problemet var bara att jag glömt kameran hemma, så klart. Därav två vändor dit, och jag lovar att det var varma vändor trots att jag var minimalt, men anständigt klädd, för nu är dagarna varma.

Rune, som inte tycker att man ska gå så långa promenader stannade gärna hemma och funderade över den fortsatta packningen av bilen. Han passade också på att serva bilen med mer olja och …??? Vatten tror jag till spolarna. Hörde inte minsta antydan till att han ville hänga med på fotorunden som skulle avslutas på Valo, glömde nämligen potatis vid besöket i samband med apoteket tidigare. Nu har jag lovat mig själv att det inte blir fler jagande runt byn för att fotografera blommor, tror inte att det blir svårt att hålla då det i morgon är sista dagen här på campingen. Jag får nöja mig med det jag har och se fram emot hösten jakt på de blommor som finns då, vi planerar att var här igen den första september.

Jag känner att mitt skrivande här har blivit lite för mycket blommor, promenader och boule, att jag blivit för ”snäll”, jag måste försöka hitta något som verkligen gör mig upprörd och arg. Husbilsklubben finns ju alltid men där är styrelsen så urbota dum att man orkar inte ens var arg längre, regeringen och Reinfeldt då, ja inte så mycket bättre de heller, visst kan jag jaga upp mig och bli förbaskad på politikermyglet, men just nu får det också stå tillbakas. Ja men försäkringskassan då. Vad då försäkringskassan???? De kan man väl inte vara arg på som lovar att ett amputerat ben kommer att växa ut igen, troligen inom 9-10 år, ”så hav tålamod” ett amputerat ben behöver inte vara ett bestående handikapp.

Trackback URI | Kommentarer RSS