jan 22 2013
Efter en kall natt..
… med bara några plusgrader och en ordentligt blåsig helg hoppas jag att vintern är över och att våren är på gång. Nej jag bara skämtar visst har helgen varit blåsig men inte kall tvärtom och visst har det varit svalt i natt men vad bryr jag egentligen om det, på natten sover jag och om dagarna är soliga så är det lika fullt, typ sommartemperaturer i solen, så det är väl bara att hålla sig där då. Man kan nästan säga att flytta stolen efter solen är dagens tyngsta arbete, så ni ser vi har det inte lätt vi. I övrigt kan jag väl också säga att efter vad väderguruerna säger så har januari varit ovanligt varm, ja vad vet jag, jag bara tackar och tar emot.
Det mest dramatiska spåret av blåsten var dessa soptunnor...
Helgen då, ja det blåste rätt ordentligt men inte till närmelsevid den vindstyrka som var ”utlovad”. Av de ca 15, ända upp till 20 sekundmeter som var förvarnat om på en väderkarta, blåste det nog max 11 vad vår vindmätare i alla fall noterat, lite regn kom det också, inga mängder dock men väldigt olägligt vad mig anbelangar. Jag hade redan på morgonen pratat om att gå ner till havet och kolla om det var så där dramatiskt upprört som det kan vara vid hårda vindar och fram emot eftermiddagen beslöt jag mig för en promenad. Jag skulle även gå förbi den närmaste större matvaruaffären för lite saker vi glömt vid senaste Lidlbesök. Alltså tog jag kameran och börsen för en som jag hoppades intressant promenad. Tänk att det i regel är i huvudsak motvind både när man går och när man cyklar.
...havet var inte inte som jag förväntade mig, tyvärr...
Havet var en besvikelse, inte det minsta dramatiskt, bara lite vågor, kan säga att det brukar vara betydligt större vågor dagarna efter hårda vindar, så det enda som egentligen vittnade omblåsten var väl palmerna och ikullblåsta soptunnor. Jag vände och marscherade i väg mot Valu, jag förstod att det skulle bli rätt blåsigt för gatan upp från havet är bitvis väldigt bred och på ena sidan ett långt, flera hundra meter, öppet område med bland annat gator och parker. Enligt väderleksrapporten skulle det inte bli nämnvärt med regn även om jag måste säga att himlen var illavarslande. Visst kom det några droppar redan när jag gick men de var försumbara…då, men inte när jag påbörjade promenaden mot Valu.
Regnet som tidigare varit hanterbart övergick mer om mer till att bli på gränsen till skyfall. På den öppna, blåsiga delen av promenaden kom regnet på ”tvärsan” och jag lovar att fleecejacka och mjukisbyxor är inte att rekommendera som regnkläder. När jag kom till affären droppade det vatten från alla delar av mig kan jag tänka, det rann från håret ner i ansiktet och in bakom glasögonen, bak i nacken och ner under kragen. Jag försökte försiktigt torka mig runt ögonen för att kunna se hjälpligt men tyvärr så hade jag enligt kvinnlig högfärd mascara runt ögonen, svart sådan dessutom, och inte ens i min fantasi kunde jag få det till halloweenhelg, så det var bara att le mot alla som stirrade på mig, som mer var att likna med den omtalade ”dränkta katten” än en normalt funtad människa som försökte se ut som om jag tyckte att det var helt ok och naturligt och absolut det bästa jag visste. Jag snabbhandlade betalade och klafsade beslutsamt mot utgången som för att bevisa att jag minsann inte var rädd för lite regn…som naturligtvis i det läget i stort sett upphört.
...men himlen gjorde precis som man kunde anta, blötte ner mig ordentligt...
Dagen efter på promenaden kunde jag konstatera att det var rätt gott om ”fallfrukt” efter gatorna. Jag har hört att man kan åka på dryga böter om man ”pallar” apelsiner från de apelsinträd som kantar gatorna men jag undrar hur det är med fallfrukten. Nu är jag både feg och rädd för repressalier i form av klammeri med rättvisan och böter så jag förhöll mig laglydig och lät frukten ligga…så när som på en, jag var bara tvungen att kolla om de var lättskalade, och de var de, men jag åt inget av den utan la snällt ner den igen.
...förbjuden frukt....eller???