feb 17 2013
Nu har vi..
…varit på denna camping i 174 dagar vilket är 5 månader och 21 dagar, tid som formligen flugit iväg. Att tiden går så förbaskat fort här är väl både på ont och på gott, det goda är väl att det är ett bevis på att vi trivs och mår bra, det negativa med att tiden rusar iväg är väl då att vi är medvetna om och tyvärr också av och till får bevis på att vi nog förbrukat merparten av den tid som normalt är tilldelade oss tvåbenta världsmedborgare.
Alternativet då, ja vi kunde ju ha blivit kvar i snön och kylan, suttit där och förbannat vädret och tyckt att vintern är en evighets evighet, och inget kan man göra annat än skotta snö. Att på stundens ingivelse utan förberedelser komma på iden att ta en tur med bilen kan man glömma, motorvärmaren har inte varit på, visserligen hinner väl motorn bli hyfsat varm under den tid det tar att skotta uppfarten och runt bilen. Men nu är det inte längre fråga om ”på stundens ingivelse” nej nu har stunden nog blivit en halvtimme eller mer. Men hur ordnar man det när man ska hem om man stannat vid något ställe. Det behövs inte så lång stund innan bilen är nerkyld om det är 15-20 grader kallt, och det är det ofta i Norrland, och motorvärmarsladden är på tok för kort för att nå de ca 3 mil vi hade in till Skellefteå, så lämna den i kontakten i väggen var inte att tänka på, även om jag testat även den varianten, så har resultatet varit negativt, det har bara inneburit en ännu kortare sladd och ofta utan fungerande kontakt, om den överhuvudtaget gått att hitta.
Vårt val var antingen tid som rusar iväg men tid som innebär både sociala aktiviteter och underbara njutningsfulla dagar i sol och värme. Här kan man verkligen tala om ”på stundens ingivelse” när det gäller aktiviteter, med eller utan bil, ingen skoteroverall, inge långkalsonger eller polarsockor och fodrade vinterskor, mössa och vantar kan man också lämna där hän. Visst kan det vara svalt här med, speciellt nattetid, men termometern har aldrig visat minusgrader och snö det kan vi bara glömma åtminstone här vis kusten, däremot finns det gott om den varan bara några tiotal mil in i landet, så vill man bli lite nostalgisk så är det ingen omöjlighet. Alternativet till detta var att sitta ”insnöad” i Sverige och ondgöra sig över att tiden släpar sig fram och att det aldrig verkar bli vår eller åtminstone mindre kallt eller slutar snöa.
Valet var i vårt fall enkelt, det är i slutändan samma antal dagar, veckor, månader och förhoppningsvis år vi pratar om det är bara frågan om vad vi vill att de ska innehålla
Njut av alla dagar. I detta landet är vi himla trötta på snö, mera snö, mulet och solfattigt. Vi väntar på våren. Bilen vår är ganska insnöad, väntar på att kunna åka iväg till besiktning och fuktkontroll och att kunna dra iväg igen.
Kram från Kjell o Kristina