Ainas blogg

..vi har vi befriats från tvångsvården. Nja tvångsvård är väl att ta i, vården har varit både bra och nödvändig för Rune men allt efter som han blev starkare och mindre smärtpåverkad har behovet att bli kvar här börjat kännas lite åt ”tvångsvård”. I går, onsdag, var det som vi skämtsamt kallat dagen D, när slutbesiktningen skulle göras. Resultatet av provtagningen som han gjorde för ett antal dagar sedan, och som tillsammans med gårdagens EKG och lungfunktionstest skulle granskas och tolkas av läkare. Jag kan intyga att det var nervöst och pirrigt, visserligen har jag dagligen följt Runes puls och bltr och det har varit toppenbra, med en puls runt 60 och bltr ca 140/80 och definitivt inget flimmer efter utskrivning från lasarettet. Men man vet ju hur negativt påverkad man kan bli av en läkare i vit rock som totalt kan grusa ens förhoppningar, hur stressig det mötet kan vara och hur stress kan påverka puls och hjärta. Men i Runes fall reagerar han tydligen paradoxalt för pulsen var nere på 51 och blodtrycket var det inte heller några problem med, så han blev FRISLÄPPT…inte ens en massa förhållningsorder bara att ett nytt EKG skulle tas i januari tillsammans med ett simpelt blodprov.

Det var gårdagen, vi kom från lasarettet vid fyratiden på eftermiddagen och kl fem satt vi i husbilen på väg mot Spanien, nattstopp i Tönnebro och nu på väg mot Örkelljunga i regn men bättre det än frosten och kylan i Tönnebro.

Trackback URI | Kommentarer RSS