maj 09 2017
Nu är vi på..
..plats på Camping Lo Monte, ja det var vi ju redan tidigare också, men nu på den nya platsen, den där vi får stå hela året. Alltså tillbaks på årsplats, inget tjafsande med packa ihop och draga vidare, för att sedan göra samma procedur till hösten när vi kommer tillbaks….fast då i omvänd ordning så klart, upp med allt igen.
Resan från att vi tidigare hade en årsplats här har gått via köpa hus i Småland, sälja huset i Småland, anmäla intresse för årsplats på campingen igen, vilket såg mörkt ut, tyvärr, besluta att dra hem husvagnen och i stället hyra bungalow under de månader vi är här, för att slippa slitet med att riva hela ”cirkusen” och sedan upp med det hela när vi återkommer några månader senare.
Ja där var vi när vi kom hit i september förra året. Eftersom det var klart med hyra av bungalow till hösten 2017 kändes det inte fullt så jobbigt att få alla saker på plats…..husvagn där, köksvagn där, bilplats där, partytält där, allt noga planerat och helt efter mina på datorn gjorda ritningar. Entretält till husvagnen, tältet till köksvagnen och Runes Servicetält kom på plats utan större problem trots att det var 54 grader varmt i solen så jag lovar att det var ”blidväder” under tältduken. Men som sagt var, allt kom på plats, vatten och avlopp kopplades inom bara någon dag, visst kan jag väl erkänna att det var en något förenklad uppbyggnad eftersom vi bara skulle vara de nio månader vi bokat och visst kan också vetskapen om att detta slit gjorde vi troligen för sista gången ha bidragit till att det gick förhållande vis lätt att få allt i hyfsad ordning.
Allt ansåg vi var fixat och klart för fortsättningen här tills vi fick ett meddelande om att Franc ville prata med oss. Jaha vad har vi nu gjort eller inte gjort….visst är det typiskt svenskt att genast ifrågasätta vad man har ställt till med, att ta på sig någon form av dåligt samvete och ansvar för något som man egentligen inte har någon aning om vad det är som skett eller vad det egentligen handlar om. Naturligtvis var det inget i den vägen, nej Franc ville bara veta om det var klart från vår sida att vi ville ha en bungalow för kommande säsong och om vi i så fall fått veta vilken, den plats vi stod på kunde vi inte få till kommande vinter. Vi bekräftade bungalowhyrningen men också att vi i inte visste vilken. Vi fick veta vilken det handlade om och vi fick också detta bekräftat på ett ”hyreskontrakt”.
Jaha, så var det då skriftligen klart också och definitivt, trodde vi. Men icke så, efter ca fjorton dagar stod vi åter inför, om inte Pontius Pilatus så inför the boss, Franc. Nu var det så att de som för närvarande hade den bungalow som vi blivit tilldelad till hösten, de som sagt upp hyresavtalet för att de aldrig skulle komma igen, nu hade ändrat sig, nu när de troligen inte kunde få någon bungalow och absolut inte den de för närvarande bodde i. Enligt Franc så hamnade ”tanten” i någon form av kris, och bara grinade, och mannen var också lätt desperat. Men sa Franc att det var inget som egentligen kunde påverka oss eftersom vi hade enligt kontraktet tillgång till den bungalowen.
Jaha ja, tyvärr har jag både samvete och empati och naturligtvis triggade detta igång båda. Vad gör vi nu då, kanske ingen bungalow och inte heller den plats som vi stod på, en annan plats naturligtvis men var och hur stor. Franc förstod att vi kunde tänka oss avstå om han kunde erbjuda något vettigt i ställe, och han kunde verkligen det, en…… ÅRSPLATS!!!
En årsplats igen och därtill jättebra till, visserligen en aning mindre än de som vi haft tidigare, men det ska gå. Nu blev det väl inte heller den platsen eftersom tanten som hyrde den vägrade släppa den om inte hon samtidigt fick sälja allt som stod där. Detta var verkligen inte vårt problem hade Franc lovat oss, så vi log bara snällt mot damen och meddelade att vi var inte intresserade av hennes husvagn.
Nu är vi i alla fall etablerade på en ny plats, inte den plats med damen som vägrade släppa tomten utan att man köpte allt på den utan granne med den, en tomt som är ett strå vassare än hennes. Och vad det gäller den tomten så inte fick hon sälja sin husvagn, tomten är tömd och husvagnen dragen till Belgien.
Flyttningen till den nya tomten gick otroligt bra, med hjälp av dottern och mågen flyttade vi husvagn och köksvagn under deras näst sista dag av deras besök här, det övriga tog vi själva, så på ytterligare en dag var tomten vi lämnade tömd och städad. Tur var att det gick så fort för dagen efter när jag vaknade på morgonen hade jag från att känt mig rätt ok och betydligt yngre än mina 74 år som prästbetyget påstår jag blir i sommar, nu blivit radikalt mycket äldre, typ….+ 100, ryggen hade totalt kraschat, funderade till och med om jag inte ådragit mig ett spontat åldersrelaterat brott på ett antal ryggkotor. Så var tack och lov inte fallet, om det var så har de i alla fall även spontat läkt, eftersom det är mycke bättre i nuläge, även om det inte är helt ok, men vad kan man egentligen begära, jag får nog börja inse att när man är ålderspensionär är man inte längre att räkna bland de yngre.
Så i nuläge är vi väl förankrade på en toppenplats, kommer och far när vi vill, ingen större procedur för att stänga till och åka härifrån några månader, de månader vi är i Sverige och invaderar dotterns familj i……SMÅLAND.
Tack för otroligt matnyttig information och roande läsning !