maj 07 2020
?Varför får..
Version:1.0 StartHTML:0000000168 EndHTML:0000004333 StartFragment:0000000656 EndFragment:0000004316
.. Sveriges attityd till omvärldens ifrågasättande, om vad Sverige egentligen håller på med när det gäller försöket att stoppa smittspridningen, mig att tänka på sagan om Kejsarens nya kläder. I sagan lyckas ett par skräddare intala den självupptagne kejsaren att de syr kläder av ett magiskt tyg som gör att mindre begåvade personer inte kan se det, men naturligtvis finns det inget tyg. Men eftersom kejsaren, och ingen annan heller, vill framstå som dum vandrar kejsaren om kring naken och alla prisar hans nya kläder tills ett litet barn ropar ”han har ju inga kläder
Bokens sensmoralanvänds ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen, även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel. Att liksom det lilla oskuldsfulla barnet i sagan utbrista Kejsaren är naken! innebär att påpeka något som alla kan se men som ingen vågat säga.
Är så att det är det vi väntar på, det lilla barnet som ropar ”det här är fel sätt att begränsa smittspridningen”. Stora delar av övriga världens forskarelit kan ju omöjligen ha fel även i denna fråga. Liksom i klimatfrågan är det bara de som håller med Sverige som får stora rubriker övriga mer eller mindre dumförklaras eller har inte förstått vad Sveriges beslutsfattare är ute efter. Nja det börjar nog vara många som funderar om det, även bland oss ”kejsare Sveriges” vanliga undersåtar. Visst börjar ”kejsare Sverige” ha lite tunna och genomskinliga kläder? Eller är det ett prov på den skyddsutrustning som egentligen borde finnas till för vårdpersonalen, speciellt inom omsorgen och äldrevården. Det har gått så långt i försöken att hitta en vettig förklaring till Sveriges makthavares ovilja att ta tag i det som sker, att man börjar fundera på om detta är ett, om inte planerat så i alla fall, accepterat resultat då man ser att över 50% av de avlidna finns att hitta inom just äldrevården och omsorgen. Visst vi inte längre produktiva men vi har varit med om att bygga det Sverige som finns i dag, vi har blivit lovad en bra och, ur omvårdnadsaspekt, bekymmerfri ålderdom och vi betalar fortfarande vår skatt och den omvårdnad vi får är inte heller kostnadsfri för oss, nej vi betalar för den utifrån storleken på vår pension. Man kan inte längre utbrista som Birgitta Andersson utbrast i en revy ”Jag är så glad att jag är Svensk”.