dec
01
2010
Vår resa kunde mycket väl ha slutat redan efter bara några dagar för vår del, noga räknat i norra Tyskland. Vi skulle kör om en långtradare som tyvärr visade sig hade is på kapellet och som när vi körde om och han samtidigt, för att ge oss mer plats, svängde in mot kanten tappade stora isbitar över oss. Isbitarna träffade oss både på taket och vindrutan, tack och lov höll rutan men vi kunde omedelbart konstatera att höger backspegel fått en ordentlig smäll och att plasten på baksidan av spegeln till stora delar var borta. Tyvärr upptäckte vi också att glasrutan i tacket fått ta emot en ordentlig smäll och var sprucken men tack och lov så är den än så länge ”bara” sprucken men det är så pass mycket att man får vara rädd att den ska totalhaverera, och vad vi då ska göra får vi ta då. Förhoppningsvis håller den
tills vi är hemma men vi får ta det varligt. Backspegeln lagades provisoriskt med silvertejp. Långtradarkillen märkte nog ingen, i alla fall reagerade han inte på något vis. Ni kan kanske fatta hur rädd jag blev men tack och lov så höll Rune bilen på rätt kurs så det slutade utan ännu större missöde. Resan kunde alltså fortsätta som planerat för vår del, antagligen också för tradarchauffören.
Ja inte har vi kommit undan snön och kylan trots att vi nu har kommit ner till Moseldalen, nej i stället har det lagts till en hård byig vind. Vi står i natt i en mindre stad som heter Polch, hade aldrig tidigare hört talas om den men lika fullt så fanns den plötsligt där. Nej riktigt så var det inte vi skulle övernatta där och ställde in våra GPS- tanter på det målet, men någonstans under resan blev tanterna oense om hur vi skulle åka och mitt i den förvirringen som uppstod körde vi naturligtvis fel. Vi hamnade efter en smal väg och plötsligt var tanterna överens igen. Visst fick vi se en del av Tyskland som vi inte annars fått se. Genom mindre samhällen med ytterst smala gator, hela utflykten slutade med att vi klättrade uppför i en minst sagt serpentinväg, kurvorna var så tvära att det kändes som, att jag från passagerarstolen, där jag satt, kunde se bakdelen på husbilen när vi smög runt i kurvorna. Naturligtvis fick vi möte i stort sett varje kurva, blev riktigt spännande när vi plötsligt, i ordets rätta bemärkelse, stod öga mot öga med en större lastbil av tradarmodell.
Nu ska vi sova här en natt och sedan dra vidare via Luxemburg och in i Frankrike, hoppas att vi äntligen ska slippa snö och blåst och kanske till och med få plusgrader, vore inte en dag för tidigt.
nov
30
2010
Nu har vi ”landat” i norra Tyskland, efter att snabbt tagit oss, först genom ett snöigt och kallt Sverige och därefter ännu snabbare genom ett i stort sett lika snöigt och kallt Danmark. Vi har i alla fall haft tur med väder och väglag, halkigt, ja visst men ingen snörök. Hela vägen genom Sverige har det varnats för besvärligt väder men vi har faktiskt i stort sett haft sol hela tiden. En del mindre olyckor har vi också hört rapporter om, men vi har haft turen att alltid passerat innan olyckorna skett. Nu står vi på en ställplats med tillgång till el men inte internetuppkoppling så jag får lägga in detta i min blogg vid tillfälle. Passar också på att ladda upp batteriet i datorn, kan ju vara osäkert när jag nästa gång får tillgång till ström.
Vi har alltså tagit oss till Tyskland och efter att ha färdats i ett soligt Sverige och Danmark står vi nu är i ett Tyskland där det för närvarande är minusgrader kraftig vind och SNÖFALL!!!!! Kan väl inte säga att jag är nöjd med vädret, nej det är ett rent skitväder här. I morgon drar vi vidare söderut, planeringen är en sträcka på ca 65 mil vilket skulle ta oss nästan till Moseldalen, detta om vädret är skapligt och snöandet upphör.
Skulle tro att vi kört med en av de mest nedisade husbilar som setts efter vägarna, men det har inte tinat ett dugg, tvärt om har isen bara byggts på under färden. Vägsalt har gjort att vägen blivit blöt och det har stängt upp på bilen och frusit dessutom hade vi ett icke oansenlig snötäcke på bilen när vi startade. Vi trodde att det skulle blåsa av, men icke, det var redan så pass hårt packat av blåsten hemma och packades bara med under vår färd, något lite lyckades vi väl knacka lös under de två gånger vi åkt med färja.
nov
28
2010


Äntligen är vi då på väg…mot Spanien, två dagar försenade, men vad gör egentligen 2 dagar på kanske 150 dagar, inte ett ”barrodyft. Det var nog bara bra att bli hemma de dagarna som tydligen var mycket vanskliga vad det gäller trafiken här omkring, vilket vi också kunde se sviter av även i dag. Söndag var alltså dagen då det inte längre vräkte ner snö utan solen, en stor fet sol sken nådigt ner på oss och snabbt som ögat kastade vi ihop de saker vi inte tidigare tagit ut och så iväg. Jag tog några kort av snöelendet innan vi for, och visst kan jag erkänna att det var vackert, men inte för ett ögonblick vill jag vara kvar för att eventuellt beundra de växande snöhögarna.
När vi kört så vi var ett par mil söder om Umeå insåg jag att jag glömt min börs med visakorten och pengar, himla smart, eller hur så nu får Rune försörja mig, nej så illa är det väl inte jag har ju min bank ”med mig” så det blir att ta ut via honom, jag flyttar alltså över pengar till honom. Nu står vi för natten i Hagsta, vi har alltså kört ca 55 mil i lugn och stabil takt, allt har fungerat enligt önskemål. Jag har dessutom för första gången i mitt liv handlat på Lidl och det gick också utan problem.
nov
27
2010
Är det jag som ställt till detta snöoväder (vissa vill i alla fall påstå det) så sänder jag, knästående, böner både uppåt och neråt och dessutom vågrätt åt alla håll och ber om förlåtelse för eventuella tankar och handlingar som kan ha förargat någon högre makt. Jag har i alla fall aldrig, vad jag kan minnas, varit med om något liknande i november. Trodde förra vintern att det inte kunde bli värre än då vad det gäller snö med det var i alla fall i slutet av december alltså en månad senare, tänk om det här snöandet fortsätter i samma takt som då. Med tanke på att det startat en hel månad tidigare så, hemska tanke, blir mitt stackars lilla hus helt översnöat. Nu kan man väl se det en smula positivt i alla fall för blir huset helt snötäckt så kan man väl säga att det blir välisolerat efter som snö isolerar bra. Dagens snöbilder pekar mot att det nog finns viss risk för att det blir välisolerat. Rune klagar på att det börjar vara svårt att få iväg snön då man måste kasta så högt. Snön är ju tack och lov lätt men i gengäld blåser den tillbaks i den starka vinden, alltså kommer den från ovan ytterligare en gång och lägger sig på fel ställe.

Snön når upp över köksfönstret

Snön ligger packad mot altanräcket

Rune skottar
nov
26
2010
Ja nu får man väl anse det bekräftat, jag har förargat någon men makt över vädret. Det har nu vräkt ner snö under de senaste dygnet och om den då bara lade sig till ro, men nej då, den måste dessutom driva ihop i stora drivor som det inte finns en chans att forcera. Jag trodde att det var på upphällning i går kväll när vi hade en stor nästan rund måne, visst snöade det trots det men jag trodde som sagt var att det var de sista försenade flingorna bara. Gissa om jag blev blåst, och det ordentligt också, i morse när jag steg upp, rätt tidigt för att vi skulle komma oss i väg, ville jag bara lägga mig igen och dra täcket över huvudet. Det har alltså snöat minst 4 dm och vissa ställen är det drivor som börjar vara upp mot 75-100 cm djup, och det snör fortfarande mycket ymnigt och naturligtvis blåser det också. Det är ju bara november än hur ser det ut om en månad om detta fortsätter, kan väl säga att förra året, den 23 november tog jag kort, och då var det helt snöfritt, som bilden visar. Att situationen är en halt annan i år kan ni se på årets nytagna bilder och att det inte blir någon resestart i dag är väl helt klart, är väl tveksam om det ens blir i helgen för SMHI har väl inte lovat någon större förbättring.

November ifjol

November i år

Snö, snö och ännu mera snö...

... och ännu mera snö.
nov
25
2010
Ingen snö från ovan idag, än så länge, men massor på backen. I dag käns det som om det blir avfärd i morgon enligt planeringen. Nu blir det först en tur till stan för en del sista minuten ärenden och sedan hem för att få in det sista i husbilen. Naturligtvis kommer det att vara en hel del som jag kommer ihåg i morgon också som bara måste med, så är det alltid så förmodligen är det inget undantag den här gången. Det finns alltid en massa smågrejer som kan vara bra att ha med, ut i fall att…… Att vi inte åker till något u-land utan ett land med minst lika hög standart som vi har här hemma och där det finns hur mycket småprylar som helst förändrar inte saken, man kan ju inte så noga veta, så alltså med kommer prylarna som jag i och för sig inte har behövt här hemma heller vid så många tillfällen , om en alls. Och som jag sagt tidigare, skulle kännas underligt om jag inte visste med mig att det finns risk för övervikt vid eventuell kontroll, det är en vana och känsla som sitter djupt rotad i mig och som tror jag , förhöjer spänningen med resandet.
nov
24
2010
Vilket rakt igenom onödigt väder det har varit i dag och fortfarande är. Det har garanterat snöat 3 dm här i dag, blir det inte uppehåll i morgon så är fredagens resstart i farozonen. Den stackar husbilen ser frusen ut, helt täckt av snö som den är. Det blir till att skotta för att få ut den på vägen, tur i elendet är att snön är i alla fall lätt. Enligt SMHI så har vi haft i stort sett uppehåll och delvis sol, fel, fel, fel, visst för ett kort tag var det rätt stora gluggar med blå himmel mellan molnen, men slutade det snö för det, nää då, möjligen lättade det men så fort man antydde att nu kanske snöandet upphör så, vips drog det i gång igen om möjligt ännu mer intensivt. Jag börjar nästan tro att det är någon form av personlig förbannelse som någon satt på mig. Det var precis så här förra vintern också, skulle jag göra något som var planerat eller om jag skulle jobba så nog fasen vräkte snön ner och naturligtvis i kombination med ordentlig vind, så att det blev stora kompakta snövallar som jag inte kunde forsera. Jag kan inte finna annat än att jag i tanke eller handling måste ha förargat någon med övernaturliga förmågor. Shit…shit….shit…..!!!!
nov
24
2010
Snö, och i en mängd som börjar likna fjolårets nederbörd, bara det att då började det ca 3-4 veckor senare, men varför är jag inte det minsta förvånad över att den kom redan nu. Av någon outgrundlig anledning så ska jag tydligen få min beskärda del av snön, även om jag beslutar mig för att fly i september så nog torde det vara snöoväder i alla fall. Nu hoppas jag att jag gör bort min del redan nu, här i Sverige så det inte drabbar mig i Spanien, för drar jag snön med mig dit blir jag väl utslängd och ”portad” där. Fortsätter det här snöandet och därtill blåst så får vi nog skjuta upp starten för det finns väl egentligen ingen anledning att chansa, vi har ju inte något datum vi måste passa, men än ligger planeringen fast på att fredag förmiddag går starten. I går var jag kaxig och tänkte att i väg ska vi på fredag även om jag ska gå före och skotta, men svar fick jag omgående på sådana kaxiga tankar för ”han där uppe” satte mig på plats på direkten…..eller ska jag skylla det på ”han där nere” men vad jag vet om han så föredrar han värme och det gör ju jag med så jag tror att vi på något sätt ligger närmare varandra åtminstone när det gäller vädret. Just nu ser jag rätt stora gluggar med blå himmel men tro inte att det slutat snö för det inte.
nov
23
2010
I dag blir det en sista tur in till jobbet, före detta jobbet borde man väl säga, ska bjuda på smörgåstårta som tack för min tid där och för den trevliga kväll med god mat och trevlig samvaro som jag blev bjuden på. Dessutom den present i form av presentkort som jag snabbt omvandlade till något jag önskat mig, nämligen silversmycken, halsband och armband blev det. Kan väl säga att det både känns vemodigt att veta att man inte längre är delaktig i jobbet men samtidigt skönt att känna att man inte längre behöver passa tider och inrätta sig efter ett schema, nej nu är alla tider lediga för mig att göra vad som faller mig in, nästan i alla fall. Naturligtvis kommer jag att sakna arbetskamraterna, massor faktiskt, men som med allt, med tiden blir det andra människor och vänner som fyller de tomma platserna, dessutom tror jag inte att jag är portad på jobbet untan kan hälsa på om jag känner för det.
nov
20
2010
Nu går tiden på tok för fort…hur ska jag hinna göra det jag måste göra, att jag inte hinner det jag borde göra har har jag insett och lämnar det därhän. Jag har i alla fall börjat kolla vad vi behöver i klädväg och har även burit ut en del till husbilen. Konstigt, i min(a) garderober hittade jag kläder som jag inte ens visste att jag hade. Kan inte fatta att jag har klarat mig utan dom och att jag aldrig använt dessa sedan jag skaffade dom innebär naturligtvis inte att plaggen är onödiga, nej jag har troligen bara hängt in dom för att ta fram under sämre tider. Att de då är både omoderna och kanske inte passar i storlek ??? av en eller annan anledning har ingen betydelse, dom hänger där som en viss form av trygghet intalar jag mig. Till min glädje är Rune utrustad med samma förutseende, de byxor, skjortor och T-shirt jag tagit fram åt honom hade han i många fall ingen aning om att han hade. Han försvarar sig med att han hela tiden trott att han kanske var utan och köpt nytt när han kommit i kontakt med plaggen han trodde sig sakna. Jag har i alla fall upptäckt att man få med betydligt mer onödiga kläder i en husbil än i den resväska man har när man åker på chartersemester, det är inte längre frågan om 20 kg utan mer 10 gånger 20 kg, men inga problem, nog tror jag att jag kan ordna så det blir övervikt i alla fall.