Ainas blogg

…blivit bjuden på bilutflykt i Yvonnes och Gunnars spanienbil. Alla papper är nu klara och det är bara tuta och köra denna lilla spanska pärla, den går som ett ”spjut”. Det blev rena nostaligtrippen för Rune som fick besöka flera av sina campingställen under hans tid som vildcampare i dessa trakter. Jag tror att man kan säga att det i allt var en nostalgitripp för vildcamping är nog inget som hägrar för honom numera men naturligtvis är det roligt att se dessa ställen. Kanske också att den sista lilla ”äventyrslusten” som av någon anledning förknippas med vildcamping för gott har slocknat, nu är det campingplatser och alla de bekvämligheter som de ger som gäller.
Vi gjorde också ett besök på La Bahias camping i Santa Pola för att besöka våra campingvänner som vi möjligen skulle träffa där, men icke, de verkade ha dragit vidare, hem eller till något annat ställe. Blev också en tur till flygplatsen i Alicante för att rekognosera eftersom Yvonne och Gunnar får besök av sin dotter och sitt barnbarn i slutet av april och de ska då hämta på flyget. Inte helt fel att först göra en koll av hur det ser ut och fungerar med stopp- och ilastningsmöjligheter.
Tillbaks i Santa Pola åkte vi ner till marinan och strandpromenaden för att få något i magen på någon av de många caféer eller restaurangen som Rune visste skulle ligga där. Hamnen är ytterligare ett vildcampingställe för Rune, men där har skett stora förändringar och nu finns där ingen plats för vildcamping, men caféer och restauranger fanns det i alla fall och något ätbart i form av en mycket god värmd skinkmacka (spansk skinka), kaffe och vatten, smakade mumma. Efter detta blev det retur hem till ”vår” camping och en sak är helt säker, att efter mitt besök på camping La Bahia så kan jag bara säga att de som vill häcka där må så göra jag byter i alla fall inte.
Själv har jag haft ett par dagar med opasslighet, inte så att jag varit sjuk, nej jag har bara haft en högst irriterande feber i några dagar. Jag har startat dagen på ca 38 grader men innan kvällen har den legat på dryg 39,5 men ingen direkt sjukdomskänsla, jag har kollat det mesta, tänder, urinvägar förkylningssymtom och eventuella underliga utslag eller sår men utan resultat. Jag beslutade på ett tidigt stadium att det troligen var vätskebrist eftersom jag totalt glömmer att dricka på dagarna. Visserligen är det varmt men det fläktar också så jag svettas inte nämnvärt och känner heller inte någon direkt törst. Jag började då aktivt dricka minst 1½-2 liter per dag men inte blev det någon förändring, febern kvarstod jag har också haft en förhöjning av blodtrycket.
I går lördag var det som vanligt vattengympa och jag var tveksam om jag skulle delta men jag gick i alla fall dit, det kändes löjligt att utesluta den då jag inte kände mig sjuk. Jag meddelade vår ledare att jag inte var slö men att jag på grund av febern skulle ta det lite lugnt. En av de övriga deltagarna, en jättetrevlig dam från Skottland är också sjuksköterska och jag ifrågasatte vad hon anser om att gympa om man har feber, hon ställde motfrågan, vad säger kroppen? Min kropp sa, inte sjuk, så hon sa det som jag också ansåg…kör. Jag var snarare bättre när jag kom från vattengympingen. I dag är jag feberfri igen men har i stället fått en släng av det som förmodligen förorsakade febern, nämligen lite ont i halsen, så det får bli en tur till apoteket igen, det var ju stängt igår vid vårt besök.
Tack Yvonne och Gunnar för en mycket trevlig eftermiddag.

…jag har som har en dotter med både kunskap och intelligens, kunskapen har hon skaffat sig själv och intelligensen har hon troligen fått från mig, åtminstone större delen för jag tycker att jag saknar en hel del av den numera. I tisdags, när det på grund av regnandet blev en innedag, beslutade jag mig för att ta mig an diverse ”pappersjobb” bl. a. lite bankkontakt. När jag loggade in så fick jag ett meddelande om att mitt bankID skulle upphöra om 32 dagar men också att jag kunde redan nu begära ett nytt. Jag tyckte att det var ju ok så jag påbörjade beställningen, nu kom jag inte så långt för eftersom den PIN-kod som jag behövde för att komma vidare har jag naturligtvis totalt glömt. Det som jag då ansåg lilla omaket skulle lätt vara ur världen, med ett mail till banken skulle det vara fixat… trodde jag, ja. Jag mailade och fick som svar att via mail eller SMS sände de inte den uppgiften på grund av säkerhetssjäl, jag uppmanades ta kontakt med bankens kundtjänst per telefon vilket jag gjorde. NU BÖRJADE PROBLEMEN hopa sig. Visst det var inga problem att få en ny PIN-kod och den skulle sändas till min hemadress. Jag förklarade att jag var i Spanien och bad att få den sänd hit, men nej, det gick inte. OK sa jag då får dottern hämta den och ordna hit den men inte heller det var tänkbart eftersom jag måste personligen hämta ut koden på utlämningsstället. Nu började paniken smyga sig på mig och jag härsknade till. Jag frågade henne hur fort jag kunde avsluta mina konton och få pengarna överflyttad till annan bank och i det läget bad hon vi dröja så skulle hon prata med sin chef. Jag antar att hon berättade var jag befann mig och min situation och denne, hennes chef, som undrar om det är på grund av arv eller utseende han fått sitt chefsjobb för det förslag han kom med bevisade inte någon större förmåga att lösa ett problem. Hans förslag var att jag antingen skulle gå in på huvudkontoret i Stockholm och få en ny kod eller ta mig till svenska ambassaden här i Spanien för att få ett intyg på att jag verkligen var jag, hur i hela friden då, jag är inte någon bankchef som kan ordna med privatplan för att ta mig till nämnda platser. I det läget sa jag att det inte var lönt att hon sände någon kod eftersom jag inte kunde få tag i den utan att jag i stället så fort som möjlig avslutar mina kontakter med banken.
Eftersom jag i det läget bara hade tillgång till mina konton i ytterligare 32 dagar beslutade jag mig för att göra allt klart och flytta över en del pengar till en annan bank som jag också har tillgång till, det var i det läget det blev full panik. När jag skulle logga in på banken igen så var jag blockerad och nu stod det att jag skulle använda den nya koden för att komma in. PANIK och ILSKA…ett nytt mail till kundtjänst där jag bland annat kopierat in meddelandet om den nya koden. Jag krävde på det bestämdast att de omedelbart skulle se till att jag fick tillgång till mina konton eller att dottern fick hämta ut meddelandet med min PIN-kod. Även nu fick jag ett relativt snabbt svar som gjorde mig om möjligt ännu mer ilsken, svaret var nämligen att på grund av att en ny kod var skickad så kunde jag inte komma in men att jag skulle kontakta kundtjänst om det var något jag ville på ytterligare upplysning om. Jag vill inte påstå att jag bröt ihop men att jag nästan gav upp, åtminstone för stunden.
Det var nu min dotter tog över, hon ringde till banken och vad jag förstår så skrädde hon inte orden för det slutade med att jag blev kontaktad av en manlig banktjänsteman, ca klockan 21.30 på kvällen. Nu fanns det plötsligt ytterligare en möjlighet, om jag hörde rätt så skulle det gå att få en tillfällig kod tror jag han sa, det är här jag inte är riktigt säker på att det var så han sa. Men vad jag är säker på är att han skulle sända mig ett papper som jag ska skriva på och sända tillbaks och även bifoga en kopia på mitt körkort så ska det tydligen gå att ordna, åtminstone tills vidare. Nu är det bara att vänta på att papperen ska komma så får jag hoppas att det ordnar sig men risken är att någon som sänder en e-faktura till mig i slutet av denna månad blir utan pengar.¨
Det här var bara en av de strulsaker som hände denna regniga tisdag men tack och lov för en dotter som vet vad en dator har för kapacitet och hur men använder den så nu är det problemen ur världen i alla fall, men det räcker med regniga tisdagar om de bara ska innebära problem.

…dagar har vi via olika väderleksrapportörer kunnat läsa att på tisdag skulle det vara ett ordentligt busväder här, rätt stora mängder regn och en ordentlig blåst. Eftersom det inta har regnat nämnvärt sedan vi kom hit den tredje januari kan man säga att det nästan var med någon form av förväntan, nästan förtjusning, vi såg fram emot tisdagen. Det har nämligen hotats med regn tidigare men det hotet har fallet platt till marken men inte i form av regn i alla fall. Det kändes nästan värt att satsa en tia på att några mängder regn skulle det nog inte bli.

I dag är det alltså den emotsedda tisdagen då regnet skulle vräka ner, och en sak är säker, om jag satsat den där tian så har jag definitivt förlorat den, DET REGNAR ORDENTLIGT och har så gjort i stort sett hela natten. Blåsten som drog igång under gårdagen har tack och lov avtagit betydligt men det är i alla fall ett ovanligt blött regn. Nu har jag alltså fått bevis för att det kan regna även här så nu är jag nöjd och för min del kan det få upphöra och i stället knäppa på solen. Visst, vi har väl många påpekat att det inte skulle skada med lite regn men just i dag var det inte rätt dag för det att komma. Jag medger att det inte är ofta man säger att i dag är det rätt dag för regn men som sagt var, i dag var det definitivt fel eftersom våra campingvänner var tvungen att per cykel ta sig in till Pilar för ett planerat läkarbesök.

På cykeltur för att utforska omgivningen....vackert eller hur?

Under den helg som nyss varit har vi i alla fall i betydligt bättre väder gjort en cykelutflykt åt ett håll som vi inte tidigare utforskat, det finns en hel del att kolla närmare även där, bl. a så hittade vi förmodligen den kinarestaurang som många pratar om och som tydligen är något utom det vanliga, måste troligen testas. Cykelturen avslutades nere i marinan i vår ”by” med, i mitt fall en…kulglass i strut. Rune gjorde en kort utflykt med kamera för att föreviga dagen och kunde när han återkom rapportera att serveringen bredvid hade mycket större och spektakulärare glassar. Nu får man väl troligen inte återställa en halväten glass och få tillbaks pengarna, för att man sett något som man hellre ville ha.

...cykelturens glassavslutning i marinan.

Helgen har också bjudit på medeltida jippo och marknad i Pilar och naturligtvis var vi dit men jag kan väl inte säga att det var så märkvärdigt, knallarna var klädda i vad man får anse som medeltida kläder med utbudet var det vanliga kramset. Visserligen var gatorna på marknadsområdet beströdda med halm (jag lovar att halm på asfalt är halkigt) och en”fågelhandlare” fanns också där man kunde beskåda både en del rovfåglar, sköldpaddor av olika storlekar och även ormar, jag tror dock inte att de var till salu.

...marknadens "fågelhandlare"

Från boulearenan kan meddelas att det råder en viss kvinnodominans i vinstprotokollet för närvarande och även att dagens turnering av förklarliga själ ställs in…om det inte sker ett under av vädergudarna.

…campingar och campingar och så finns Lo Monte, en camping som måste kommer högt på en eventuell tävling om campingarnas camping. Nu har väl inte jag någon större erfarenhet av olika campingar men det finns det andra som har och som i sin bedömning håller Lo Monte högt i klass. Förutom allt jag skrivit om tidigare som stora tomter, varma och rena servicehus, inomhuspool, gym, restaurang och en hel del gratis aktivitet så är servicen och hjälpsamheten outstanding. Eller vad sägs om detta, våra vänner Yvonne och Gunnar bestämde sig för att köpa en liten bil för att ha här nere, nu är det inte riktigt så enkel som man kan tro, för att få köpa och äga en bil här nere behövs egentligen att man är skriven här och har en fast bostadsadress. Gunnar frågade runt på campingen hur andra gjort för att kunna köpa bil, och han pratade även men personalen i receptionen om de kunde ge information eftersom det har framgått att det ska finnas möjlighet genom någon form av förenklad ”mantalsskrivning” här nere, och där blev det omgående napp. Visst skulle det gå att ordna och visst skulle de hjälpa till med erforderliga papper. Så inom bara någon dag var allt på gång, bossen för campingen skjutsade Gunnar till polisen som är de som utfärdar intygen, han hjälpte även Gunnar med att fylla i de dokument som behövdes.

Nu var det ”bara” att hitta en lämplig bil vilket kunde bli ett litet problem eftersom transportmedlet för bilspekulanterna Gunnar och Yvonne är El-cyklarna vilket av naturliga själ gör att sökområdet måste bli lite begränsat. I det läget kom en annan campare in i bilden, han har tillgång till bil och erbjöd sig att skjutsa Gunnar till ett antal bilhandlare. Gunnars tur höll i sig och han hittade vad som verkar vara en riktigt liten pärla, en silverfärgad KIA -02, nybesiktad och som fick ny motor förra året.

I dag blev det ytterligare en tur för Gunnar och bossen för att ordna med de sista åtgärderna för att bilen ska vara körklar här i Spanien. Nu kommer det att ta några veckor att få allt ordnat pappersvägen, försäkring, stämplar och sådant men bilen den står på deras tomt och väntar på startsignal. Jag tror nog att jag med fog kan säga att servicen och hjälpsamheten på denna camping är något utöver det vanliga.

Boulen då…ja vad tror ni? I går var vi något kort i antal deltagare men resultatet var 2-0…till tjejerna, i dag var vi fler deltagare och även i dag var resultatet 2-0 till tjejerna…. så klart.

…fosterland, om man med det menar att det är det lands värderingar som har fostrat oss så är min fråga till vad? Jag kan i dag läsa om att arbetsförmedlingen i ”mitt fosterland” har börjat agera som Head Hunters till telefonsex marknaden???? Visserligen är arbetslösheten hög bland ungdomar men…är inte detta en aning för grovt??? Nästa steg i den sjunkande moralen inom många statliga företag är kanske att återinföra sexhandel. Visst om man legaliserar den affärsverksamheten så kan den ju beskattas och där måste det väl vara en hel del sköna kronor att dra in, både inkomstskatt för säljaren och nöjesskatt för kunden. Jag säger bara tack och lov att man är pensionär och att man både är för gammal och för rynkig och därför inte på några villkor attraktiv på den marknaden…och stackars arbetslösa ungdomar, både flickor och pojkar om det är den typen av arbeten som arbetsförmedlingarna kommer att erbjuda till arbetslösa med fel utbildning.

Här på campingen har vi tack och lov inga sådana problem, inte heller någon stadsminister som till och med lyckas slå mynt av sin separation, åtminstone ingen vi känner till och behöver bli upprörd över. I förhållande till vad man kan läsa om i tidningarna så är eventuell förlust i boulen rena glädjeyran.

…vassen besviken på våra politiker. Jag måste ställa mig frågan om vi, svenska medelklassen, verkligen har råd med dessa politiker som uppenbarligen aldrig varit i närheten av vad en medelinkomst räcker till och absolut aldrig vad en sjukersättning innebär av försakningar. Dessutom har de uppenbarligen aldrig heller förstått att det faktiskt finns anledning till varför sjukersättningen utbetalas. Visst kan det vara tveksamt i vissa fall men inte på några villkor lika tveksamt som till varför våra politiker får sina oförskämt höga ersättningar. Varför vi plötsligt ska vara arbetsför ända fram till vi fyllt 75 år medan en politiker kan pensionera sig redan vid ca 55 år och det med en pension som vi vanliga svenskar inte fått i våra lönekuvert ens under den tid vi var i fullt arbete. Att en politiker dessutom kan slå mynt av snart sagt allt de tar sig för, även de saker som för en vanlig dödlig skulle vara en kostnad eller till och med vara tveksamt lagligt, och som även om man inte skulle bli dömd i alla fall skulle innebära utredning och troligen även avsked från jobbet. Men som politiker har man både möjligheterna till kvalificerat mygel, medarbetare som håller en om ryggen och skickliga ”rådgivare”, naturligtvis ger denna ”kartell” klirr i kassan hos alla i klanen. Det vete sjutton om inte en politiker till och med skulle klösa sig fast i livet och inte avlida förrän han/hon vet att det ger ett ordentligt tillskott i börsen.
Politikerförakt….? Ja, det har nog gått dithän när man läser om deras bravader och uttalanden, men visst vi har själ vald dessa våra ”representanter för oss svenskar”. Tyvärr kan jag inte påstå och känna att det på något sätt representerar mig. I ord ju närmare vi kommer val, ja men i handling…nej icke, att våra politiker lova runt under valår är vi bortskämda med, men också att få höra ”vi nådde inte ända fram” när det mesta av det utlovade uteblev, är vi också tyvärr mycket van vid att få höra.
Nu klagar inte jag för jag har det bra som pensionär här i Spanien, jag behöver inte och inte heller kräver jag en politikerpension, men visst skulle det smaka mumma med ett par tusen mer i börsen. Visst har dessa våra kloka politiker försämrat min pension, men tack och lov inte i samma takt som de förbättrat sin, det skulle troligen ha inneburit precis det som allas vår förträffliga stadsminister föreslagit, arbeta minst fram till 75 år eller jag undrar om inte andemeningen egentligen är att vi ska ha den goda smaken att stupa på vår post.
Nu till det som just nu ligger mig varmast om hjärtat och som jag trots minskad pension har råd med…boulespel. Vi har nu fått tillökning i teamet så vi kan spela på två lag och efter grundomgång spela final. OCH VINNARE ÄR…vi alla deltagare eftersom vi spelar enbart för nöjet och den sociala kontakten.

,,,alltså fått oss en liten prinsessa, och enligt den information jag fått mig till livs av min läskunniga sambo (han läser alla norra Europas tidningar på datorn, åtminstone svenska och svenskspråkiga finska tidningar) så har en samlad internationell expertis enats om att det är den sötaste lilla prinsessa som fötts, och det utan att de sett henne. Möjligen har det sett bilden där man kan ana att det ligger en liten varelse under filten. Efter det har det publicerats ytterligare bilder där man verkligen kan se att visst är hon söt, men jag vill nog påstå att det är faktiskt de flesta absolut ”nykläckta” småttingar. Vara hur det vill med det så tror jag nog att föräldrarna till detta lilla under är lika lyckliga och förundrade som vilken nybliven familj som helst, jag hoppas också att den lilla damen får vara frisk både fysiskt och psykiskt under sin uppväxt och att den blir så harmonisk som möjligt, och jag önskar dom fortsatt familjlycka. Med det lämnar jag det ämnet för i ärlighetens namn är jag totalt ointresserad av kungahus, både svenska och utländska, oberoende av vilken åsikt jag har så varken kan eller ”ids” jag försöka påverka utvecklingen.

För att ändå fortsätta på temat ”kungliga” så börjar jag fundera om det har blivit någon form av missförstånd i kommunikationen mellan mig/oss och campingen personal. Min spanska språkkunskap är obefintligt tyskan lika så och engelskan begränsad även om jag utan större betänkande (läs kunnande) använder detta språk när jag samtalar med campingens personal. Så gjorde jag naturligtvis även när jag frågade om det fanns möjlighet att byta till en större tomt kommande vinter, vi har nämligen funderat på att dra ner min lilla bil hit och i det läget med både bil och släp, förutom husbil och kökstält, på tomten blir det trångt. Tyvärr fanns det inge men till kommande vinter ska det ske en utbyggnad, beställd och delvis förhandsbetald av tyska campare och där fanns det en stor plats ledig som vi skulle kunna få utan att deponera en enda Euro. Men att stå som katten bland hermelinerna kändes inte särskilt upplyftande så vi tackade för erbjudandet men avböjde.

Så i går när jag var för att betala månadshyran var vd-bossen där, han pratade i telefon men bad mig vänta. När någon säger det till mig kommer alla negativa funderingar först, har vi stört någon, nej omöjligt, finns det ingen plats nästa vinter på grund av att det var dubbelbokat, nej vi har det ju på papper att vi har fått plats, kunde det vara något om förvaringen av diverse prylar här under den tid vi är hemma, ja troligen så jag beslutade att så var det. FEL, FEL, FEL….det är nu jag undrar om jag har gett sken av att vara någon prominent person kanske till och med koppling till kungahuset, för nu kunde han erbjuda oss en större plats direkt kopplad till servicehuset och detta genom att slå ihop två mindre platser. För att göra det måste de alltså ta bort en växande häck och ett träd, visserligen inte ett fullväxt träd men i alla fall ett mins tre till fyra meter högt träd. Jag lovar att jag inte medvetet i alla fall ljugit om min obefintliga blåblodiga börd, men nog får den här campingen en att känna sig speciell.

Boulen ja, och så säger vi inte mer om den….ja jag måste nog erkänna att det har varit rätt så jämt resultat men med en viss övervikt för gubbarna.

Varmaste dagen i dag, som en mycket bra högsommardag hemma......vår på gång, kanske?

…vilket väder vi haft de senaste dagarna, sol och riktigt varmt förutom i dag då det har varit mycket varmt. Regn, måste jag säga är en bristvara här, kan egentligen inte minnas när det regnade senast. Nu är väl regn inte något som jag saknar, åtminstone inte än och jag kan faktiskt dra mig till minnes att det nog regnat vid några tillfällen sedan vi kom hit, men om det regnat någon heldag är tveksamt. Antagligen är det fortfarande någon sorts vinter här för även om dagarna är varma och soliga så är nätterna ganska svala och den spanska ortsbefolkningen är fortfarande rätt så ordentligt påpälsade till skillnad från oss campare. Vi klär oss i linne/T-shirt och shorts eller åtminstone bara halvlånga byxor men spanjorerna har tjocka tröjor och täckväst eller jacka, men man kan ju stänga ute värmen också. Vi campare sitter i solen eller skuggan och svettas minimalt klädda medan campingens påpälsade personal jobbar med diverse mer eller mindre tunga jobb i solen.

Utan att vi anstränger oss eller egentligen gör något annat än slappar så går dagarna i svindlande fart. Jag har slutat hålla koll på vilken veckodag det är förutom söndag som är en viktig dag för mig. Inte så att jag har kyrkobesök eller högmässa inplanerat, nej det är mer åt det världsliga hållet, det är nämligen stängt på de flesta affärerna på söndagar, bl. a alla Supermarket som Mercadona, Aldi och Lidl, det är nog i princip bara ”Kinesen” som har öppet och där finns ingen mat. Så har man missat att fixa helgens matinköp under fredag eller lördag då får man helt klart vara utan mat….eller äta på restaurang. Visst det händer att jag missar att handla…absolut inte medvetet, tro för all del inte det för så skulle jag aldrig kunna göra, men jag offrar mig i de fallen och det får bli restaurangmat, ofta kinamat. Själv skulle jag kunna klara mig utan ordentlig mat men jag tycker så synd om Rune som är helt oskyldig till min miss och han ska inte behöva svälta så av den anledningen ”biter jag ihop” föreslår en cykeltur till en lämplig restaurang.

Boulen går väl inte helt fel, ena dagen vinner vi damer och nästa dag förlorar killarna…..eller hur det nu är med det. Vi har fått tillökning i boulgänget, före helgen kom Ewa och Benny hit till campingen och de anslöt till gänget, kul tycker jag. Tyvärr tänker de dra vidare ganska snart.

Boulegänget...i väntan på att Yvonne ska lägga klotet på "lillen"...som hon brukar.

…klokt, jag hinner inte med längre. Om det finns någon som har det minsta hum om hur man bromsar tiden så snälla, snälla, snälla hör av dig till mig för nu är det fart på timmarna. Det börjar kännas som om det inte är någon ide stiga upp på morgonen för det är snart kväll igen och det trots att jag är hyfsat tidig på morgonen. Jag är i regel uppe mellan sex och sju och i säng vid 24-tiden men det hjälper inte. Spanien måste ha världens kortaste timmar åtminstone dagtid eller är det så att jag blir långsammare och långsammare i det jag gör. Personligen tycker jag naturligtvis inte det men jag är väl i det hänseendet inte rätt person att avgöra det. Men det är helt klart att jag lägger mer och mer tid på planeringen att göra så lite som möjligt. Själva planeringen är väl inte betungande men att sittande i solen en timme då och då för att tänka på de krav jag numera är befriad från och hur jag så länge som möjligt ska kunna undvika andra allt för betunganden kroppsarbeten, som t ex tvätt och matlagning med efterföljande diskning, tar på krafterna. Tur är att jag har vattengympan och boulen som håller mig i viss fysisk trim som gör att jag orkar med dessa funderingar och att göra det slappande i solen kan vara nog så krävande.
Boulen ja… den kan jag egentligen skriva en hel del om men jag ska ta det kort…vi, tjejerna alltså, har vunnit alla matcher de senaste dagarna, det får räcka med den redovisningen. I dag blev det cykeltur för hela boulegänget till kinesen för middag, med efterföljande kaffe hos Yvonne och Gunnar, alltså en i allt helt perfekt dag, både vad det gäller väder, spel, mat och sällskap, men förbaskat kort.
På campingen har den här helgen engelska campare mer eller mindre haft kommandot, med bland annat någon form att promenadfrågerunda, bouleturnering, vilket tyvärr innebar att vi fick stå över boulen den dagen då banorna var upptagna, och i går gemensam grillning och i dag gemensam avslutning med prisutdelning på tävlingarna.
Planeringen av tyskarnas nya förskottsbetalda platser fortskrider och nu har det planterats träd på ytan och dessa har vederbörligt blivit inspekterats och möjligen döpts genom att, vad jag antar, den hyresgäst som får trädet på sin tomt ger det sitt namn eller något liknande och som bekräftelse tar sig en ”klar” kanske fick även trädet en dito för att förbättra växtresultatet.

…boule i dag, vill nog kalla denna dag för en äkta spansk vinterdag. Nu, när klockan snart är åtta, så är det bara 1,1 grander varmt och det blåser 5,8 sekundmeter, enligt den här intelligent väderstationen som vi skaffat så ska det kännas som mellan minus 1 till minus 3 grader i byarna. Visserligen är det rätt så klart väder så solen kommer naturligtvis att göra livet utomhus betydligt drägligare men vinden är nog rätt tjurig och boulebanorna ligger öppet för de bistra vindarna. Kan väl också vara bra att ligga lite lågt med boulen för resultatet har väl inte riktigt gått till damernas favör. Vi fick tillfälligt en fjärde medlem i vårt lag, en man från frankrike, en riktig bombare och betydligt proffsigare än vi, han har säkert en hel del att lära oss om boulespel och regler. Hoppas bara att det inte tar bort glädjen i spelet, tyvärr kan regler sätta krav som tar bort spontaniteten.
Nu ska jag åter igen skryta om denna campings förträfflighet, i fredags hade vi, Yvonne, Ingrid och jag beslutat att åka till marknaden med campingens buss, vi hade fått för oss att marknaden var i Torrevieja, tyvärr var bussen trasig och hur som helst var marknaden inte där utan i Pilar. Vi beredde oss på att utesluta det hela eller ta cyklarna som vanligt när vi åker till Pilar, men det var inget som tjejen i receptionen tyckte, så hon meddelade bossen om problemet och han tog telefonen ringde till någon som jobbade ute på campingen. Det hela slutade med att en kille kom som skjutsade oss till och från marknaden i receptionisttjejens privata bil.
Studiebesöken från bl. a Santa Pola har varit ganska många och om alla som har ställt sig i kö för plats eller bara sagt att de vill komma hit nästa vinter får plats så blir vi rätt många svenskar här, det vore kul