Ainas blogg

..bara andan. Vi har haft sommar och sol i tre hela dagar, inget regn. Nu är myggen de enda negativa med sommaren i norra Sverige, och eftersom de har haft en gynnsam tillväxt under våren med i stort sett obegränsat vatten i diken och gölar så är de många, otroligt många och hungriga. De har även lagt sig till med en ny taktik i sin jakt efter föda…de angriper ljudlöst. Tidigare kunde man i alla fall höra att nu har vi mygg i närheten, om de var inne i huset eller, i vårt fall, i husvagnen så kunde man lokalisera dessa marodörer genom det ljud de gav ifrån sig, men nu är det slut med det. Antingen så har de börjat med samma strategi som sina släktingar som huserar runt Medelhavet som alltid har smugit sig på sina offer, eller också får jag skylla på min hörselnedsättning och därtill hörande tinnitus. Skulle tro att det kan vara så att ljudet från myggorna drunknar i det ständiga tjutandet jag har i öronen. Men som sagt var…SOLEN SKINER PÅ OSS och myggolja och myggspiraler för att mota bort myggen finns att tillgå. Vi har också investerat i en elektrisk myggdödare att hänga i förtältet och vad jag förstår så fungerar den rätt bra och dessutom smäller det som ett pistolskott om ett större villebråd åker dit, som flugor och andra flygare. Den är naturligtvis (tyvärr) helt ofarlig för större vilt typ tjädrar, ripor och orrar, för att inte tala om älgar och andra fyrbenta villebråd.
Nu har vi varit varit här i Bodbysund i fyra veckor och när jag kikar framåt så är det bara ca fem veckor innan vi drar vidare mot södra Sverige för vidare transport mot Spanien. Trots det trista regniga och kalla vädret så rusar tiden iväg och inte tror jag att den kommer att bromsa upp om vädret blir sommarlikt. Jag tror alltid att när vi är hemma i några månader så kommer jag att hinna göra så mycket, träffa så många vänner, umgås med barnbarnen och övrigt släkt. Och dessutom i sommar då jag inte skulle jobba något utan bara vara heltidspensionär, men icke. Naturligtvis har varken barn eller barnbarn all ledig tid suttit och bara väntat på att jag skulle komma hem så de riktigt fick rå om mig, nej tack och lov så har de sitt eget liv, både jobb och planerat socialt engagemang, vilket naturligtvis gäller både övrig släkt och vänner. Jag kan alltså återvända till Spanien utan dåligt samvete för att jag helt egoistiskt ser till mig själv och gör vad jag vill.

..försvarstal är inte detta, för det har redan skrivits av August Strindberg, så detta får bli, om inte en dåres försvarstal, för det vill jag inte kalla mig, så åtminstone djupa funderingar av en i byråkratins irrgångar icke hemmastadd novis. Jag har nu under det senaste halvåret läst om Umebors protester mot etableringen av IKEA, både ”mannen på gatan” och företrädare för olika mer eller mindre etablerade grupper och byråkraters olika aspekter på varför man inte ska tillåta IKEA i Umeå, allt ifrån risken för störtanden flygplan, UFON och störandet av vålnader och osaliga andar till mer jordnära anledningar som miljöpåverkan och det negativa för redan etablerade företag som skulle komma i dålig till vad det gäller placering i förhållande till eventuella konkurerande företag som kanske etablerar sig vid IKEA. Jag har läst och försökt följa med i utvecklingen, dragit på munnen åt vissa protester och förstått andras farhågor, men i slutändan måste jag ändå ställa frågan om man har sett på den totala vinsten som det skulle innebära att få IKEA till Umeå eller om man ”bara” sett på den befarade negativa påverkan det får på mig personligen, vilket i och för sig är normalt.
Umeå är en stad i växande mycket tack vara sitt universitet och därtill hörande sjukhus med specialiteter som servar stora delar av norrland, men trots det kan jag med säkerhet säga att det kommer att finnas många arbetsbehövande ungdomar och även människor i olika åldrar som av någon anledning blivit utan arbete som med glädje skulle se IKEA i Umeå och därmed möjligheterna till arbete. Jag har svårt att tro att alla ungdomar i Umeå skulle vilja eller ens ha möjlighet att få universitetsutbildning, dels på grund av bristande utbildningsplatser och kanske också på grund av bristande studiekapacitet. Har jag fel i det och alla Umeåungdomar kommer att erbjudas och vilja genomgå en universitetsutbildning så antar jag att det bara är att gratulera IKEA och även andra företag som troligen kommer att få en väldigt högutbildad personal för att Umeå ska kunna ge dessa ungdomar arbete utifrån sina utbildningar har jag svårt att tro
Jag följer med spänning fortsättningen av processen men ett är säkert, jag är böjd att utnämna Umeå till den protestanttätaste staden i Sverige om man med protestanter menar mest protestbenägna invånare, vad jag har förstått så är inget för litet eller för obetydligt, nej det mesta är värt att protestera mot.
.

..stadigt mot mörkare tider, alltså när det gäller dagarnas längd. Vi fick i alla fall en näst intill perfekt midsommarhelg, sol, relativt varmt och bara lite vind men naturligtvis mygg och knott. De är ju inte på något sätt välkomna och inbjudna gäster men det är å andra sidan helt normalt och tillhör nog även de den perfekta midsommarhelgen. Det är väl bara att tacka vädergudarna för den helgen för nu är vi tillbaks vid det gamla, grått, kallt, regn och ännu mer mygg.
Jag hörde just på radion om vädersituationen i fjällen och då i första hand efter Kungsleden mot Abisko som nyss tydligen öppnats för turisterna. Den första som tog sig genom fick bitvis krypa på alla fyra för att kunna ta sig genom snön….! Ja kallt har vi men i alla fall ingen snö men gott om vatten, men om vi nu måste drabbas av det elementet så föredrar jag det i den formen och inte i form av snö eller hagel.
Vi har ju som jag sagt tidigare bytt husbil mot husvagn, egentligen ingen nyhet för mig att bo i husvagn, eftersom jag varit husvagnsägare tidigare, men för Rune är det en helt ny upplevelse. Om man ska säga något positivt om det här vädret så tror jag det har gjort det lättare för Rune att se det positiva i bytet, vi har tack vare förtältet en betydligt större ”boyta” än om vi haft kvar husbilen, det rör sig faktiskt om ca 35 kvadratmeter med förtält och husvagn, men det är klart att det är trots det rätt begränsat mycket på grund av det ständiga regnandet. Vi har ju tillgång till ”vanlig” bil när vi vill göra utflykter och åka och handla, vilket naturligtvis också gör oss betydligt rörligare. Tack och lov så har vi flyttat från Norsträsket där vi först stod, inte på grund av att det var fel på campingen, nej den var helt ok och rätt så mysig med olika aktivitetsmöjligheter, men på tok för långt från de som vi faktiskt åkt hem för att kunna träffa och umgås med så mycket som möjligt. Nu står vi ca 6 km från Burträsk, med bara drygt 3 mil in till Skellefteå och bara 2 mil från min familj mot mellan 8-10 mil från Norsträsket, det innebar ungefär 20 mil om man ville in till Skellefteå eller Umeå för att handla eller träffa vänner.
Helt klart är i alla fall att det här vädret gör att man verkligen ser fram emot och räknar veckorna tills vi drar till Spanien igen.

Midsommar....är det sommaren 2012....????

… igen, nu har Husbilklubbens styrelse åter igen förklarat sina medlemmar som oförmögna att få ta egna beslut. Hur då frågar sig en vän av ordning, jo genom att i princip neka sina medlemmar att svara på en enkät som Caravan club har sänt ut där de vill veta det mobila folkets önskemål om vad vi tycker bör finnas på rastplatser och ställplatser. Husbilklubbens styrelse anser att man som medlem i klubben inte bör svara på den innan styrelsen har hunnit ha möte och där tagit beslut på hur de och då också vi som medlemmar bör förhålla oss till denna enkät. Antagligen går det med den som det gått med de motioner som kom in till årsmötet, den avslås och därmed bör ingen medlem i klubben svara om de inte vill riskera att bli modererade.
Det är otroligt, på gränsen till sanslöst, vad den styrelsen tror sig besitta för makt över normalt och fritt tänkande medlemmar. Vad jag anser viktigt på en rastplats kan väl inte styrelsen i Husbilklubben besluta, hur många möten de än har.
Styrelsen i denna klubb har tidigare gjort mig minst sagt ilsken men inte nu längre, tvärt om nu finner jag nöje i att läsa om hur hysteriskt rädd de är att någon skall ta sig in i det som jag kallar ”inre kretsen”. Det skulle ju kunna vara någon med demokratiska åsikter, hemska tanke. I värsta fall ta över klubben och förstöra det som de byggt upp, som de uttryckt vid något tillfälle när det höll på gå snett och en medlem med demokratisk åsikt var nära att bli invald i styrelsen. Vad har då dessa kvinnor och män byggt upp annat än ett sätt att ekonomiskt sko sig själva, nej jag har inga bevis men en grav misstanke och så länge jag inte får hållbara bevis på att jag har fel så kommer jag att fortsätta att anse det.
Nej jag är inte själv medlem i denna diktatorstyrda klubb men Rune är, än så länge och flera av våra mobila vänner, men till deras försvar så måsta jag säga att deras ifrågasättande av styrelsen moral är lika hög som min.
Men som sagt var ännu ett tag kan jag genom bekanta få ta del av styrelsens i mina ögon patetiska försök att styra alla sina medlemmar.

…skolavslutning i Bodbysund, en avslutningsdag som började helt underbart med sol och uppklädda barn och antar jag stolta föräldrar. Ett långbord dukades ute i det gröna och tårtor anlände med en del av föräldrarna. Men innan dessa skulle avnjutas så var det naturligtvis sedvanlig avslutning i det för detta evenemang smyckade bygdegården där avslutningen skulle hållas. Det har varit ett par dagar med riktigt bra, soligt och hyfsat varmt väder men naturligtvis var det tvunget komma en ordentlig regnskur under skolavslutningen och på långbordet med vit duk och blommor. Så fikat fick flyttas inomhus tyvärr, campingen ligger i anslutning till bygdegården så om fikat varit utomhus hade man kanske kunnat klä upp sig lite, blanda sig med föräldrar och äldre anhöriga, och gått för att vara mormor eller farmor till någon och fått sig en bit jordgubbstårta, men det var ju inte att tänka på när regnet kom och fikat flyttades inomhus. Nu blev regnet kortvarit och avslutningen med fotografering av ett ganska stort antal barn som absolut inte verkade ha något emot att det nu var sommarlov, men det är klart, alla barnen är ju från byn och behöver inte gå skilda vägar utan kan fortsätta sommarlovet tillsammans.

Regntunga skyar...gav regntung duk.

…bara öser ner, nu har vi varit på denna camping i 14 dagar…14 regniga dagar och enligt väderspåmännen ska det bara fortsätta. Vi ger nu upp och drar vidare, närmare stan, civilisationen och dottern och hennes familj.
Det är väl i och för sig inget fel på själva campingen men att varken ha mobil eller dator som fungerar åtminstone tillfredsställande och TV som aldrig fungerar och ca 18-20 mil till närmaste stad eller anhörig och dessutom regn, regn och regn, det får definitivt mig att inse att vildmarkslivet är inget för mig. Vi kommer att flytta till en liten byacamping betydligt närmare stan och mina anhöriga, visst det regnar även där men man ser hus och inte bara tallar och skog när man tittar ut och det är alltså ”bara 2 mil till dottern och ca 3 mil till stan och bara ca 6 km till närmaste större samhälle., och det är asfalterad väg i stället för de 2,5 mil smal kurvig och i nuläge lerig grusväg som vi har innan vi kommer till en större asfalterad väg. Vatten och fiskemöjligheter finns även på den nya campingen för den som är intresserad och en…bouelbana.
Naturligtvis förstår jag att vädret näppeligen gjort mig positivt inställd till campingen men även om det varit toppenväder så är det fortfarande för långt till de och det man åker hem för att träffa och göra, då vi är i Spanien under större delen av året så vill man ha så mycket kontakt som möjligt med familjen och vännerna när man är hemma.

…fosterland, är väl egentligen det som bör vara dagens tema eftersom det är nationaldag. Visst Sverige är mitt fosterland men varför i hela friden behöver det vara så mycket ”fostervatten”? Vi har nu varit hemma i en och en halv vecka och i stort sett hela tiden har vi fått ta del av ”fostervattnet” i kombination med kallt väder. Om det här är ett sätt av den svenska naturen att ”ge igen” för att vi flyr höst och vinter tycker jag synd om de stackare som oförskylt drabbas. Jag ber i så fall om förlåtelse för detta men tyvärr måste jag meddela att om det är så kommer ni att drabbas även nästa sommar.

Jag brukar tycka att ljudet av regn mot taket på husvagn/husbil hörs så mysigt, men jag måste tillstå att nu räcker det med mys av det slaget, det är en viss skillnad i Spanien där mys av den anledningen inskränker sig till någon gång var eller varannan månad och sällan mer än delar av dagen eller på natten, där är det nästan så att man får lust att göra vågen om det kommer ett präktigt regn och då helst med åska om jag får bestämma.

Nej i dag tycker jag verkligen inte att Sverige på långa vägar lever upp till sitt ryckte som sommarland med ljusa nätter och hängbjörkar och skir grönska, och snart kommer marodörerna som helt resolut sätter punkt för utevistelse om det mot all förmodan skulle bli drägligt väder med ljumma kvällar, i massiva svärmar kommer de…MYGGORNA, stora som en ordinär mjölkpall, tillsammans med sina drabanter, något mindre i storlek men minst lika många i antal och minst lika energisk när det gäller suga blod. Dessa drabanter har inte vad jag vet myggans förmåga att sätta en ”kanyl” direkt i ett mindre kärl så de tuggar sig helt enkelt genom hud och vävnader tills de hittar vad de söker.

Men i dag är det Du gamla du fria…som gäller, nu pratar jag inte om oss, Rune och mig, nej i dag bugar vi och viftar med flaggorna för SVERIGE.

Nationaldagen i Norsträsket.....inget vin men mycket vatten.

…vederbörligen landat i Sverige, på den plats vi valt att tillbringa de kommande ca 75 dagarna (2,5 månader) på. Gamla präktiga norra Sverige, första dagen på sommarmånaden juni och plogbilarna jobbat för högtryck en bit in i landet, vi som står på ”varmare” ställen har bara mulet och av och till regn och hela 5-7 grader varmt på dagen, natten var en aning svalare med ca 1 grad varmt i förtältet. Men klagar jag…naturligtvis gör jag det, kallt, regnigt, ingen datauppkoppling, mobiltäckning som fungerar ”så där” nio mil usel väg till Skellefteå eller Umeå. Spanien har enligt väderrapporten 25-30 grader varmt och sol, vad gör jag då här när det är det vädret jag vill ha. I vårt fall var vi väl, kan man säga nödd och tvungen, åtminstone jag eftersom jag hade en del med skattemyndigheterna att klara ut, nämligen deklarationen av försäljningen av mitt hus, dessutom var det, den här biten med husbil kontra husvagn som var på tapeten, så varför klaga det hjälper föga, varken blir vädret eller vägarna bättre inte heller blir det närmare till de bägge städerna.

 
Nej nu ska vi vara positiva och glada, vi har fått träffa våra nära och kära, platsen vi står på är både lugn och idylliskt med många möjligheter till gratis aktiviteter, både på land och på vatten, dock inget bad än så länge men fiske och med trampbåt eller kanot på vattnet. Dessutom har vi nu även gratis internetuppkoppling och mobilen har också hittat igen oss och fungerar rätt bra.

Det blev även byte från husbil till husvagn och det är inte heller något som jag ångrar, vi bor bekvämare och med betydligt bättre förvaringsmöjligheter för kläder och köksgrejer, dessutom har vi ett förtält som ytterligare ökar vår boyta, blir ännu bättre när vi kommer på plats i Spanien till hösten, där man verkligen kan utnyttja förtältet utan att riskera frostskador. Det vi tidigare transorterade i garaget på husbilen får nu plats i dragbilen som har minst lika stor lastkapacitet som husbilen hade. Så kontentan av det hela blir att jag är rätt nöjd nu förutom då med vädret som är under all kritik, det är trots kylan inte ens riktigt myggfritt.

Vår "nya" bostad och transportmedel.

…från ett lugnt årsmöte som efter vad som rapporterats gått helt i styrelsens anda. Varför får jag alltid känslan av väckelsemötens masshypnos när någon tar upp styrelsens totala förmåga att dupera sin ”församling”.
Årets möte har föregåtts av en del underligheter med uteslutningar och det vad jag förstått endast på grund av vissa medlemmars ifrågasättande av klart odemokratiska förhållanden, t ex bara att finnas på en icke önskad och därför utesluten medlems meiladresslista har förorsakat diskussion om även denna medlem borde uteslutas, jag vet inte om det har resulterat i uteslutning men att bara tänka i de banorna låter för mig helt absurt. Styrelsen har beklagat sig över att det varit och är svårt att få folk att engagera sig i klubben och ta på sig styrelseuppdrag. Jag har förstått att det finns åtminstone en man som har erbjudit sig att ta på sig styrelseuppdrag. Tyvärr så var hans idéer om hur en styrelse skall arbeta allt för demokratiska och det har vid det här laget klart framgått att det är inget som ligger i den befintliga styrelsens intresse. Alltså startade den stora svartmålningen av denne mans syften med att erbjuda sina tjänster. Dramat i sin helhet tror jag bara den närmast inblandade känner till eftersom de inlägg i debatten som inte behagar styrelsen inte heller kommer till offentlighet eftersom det av webbansvarig, med styrelsens goda minne, modereras. Nu skulle denna modererade man få möjlighet att förklara sig på detta årsmöte, ett årsmöte som redan konstaterats av en deltagare, helt gick i styrelsen anda, så denna deltagare konstaterade bara att sagde man fick lämna scenen med svansen mellan benen. Blir jag förvånad?…Nej, det skulle ha förvånat mig tusen gånger mer om han fått förklara sig inför en neutralt lyssnade och analyserande åhörarskara. Men liksom på väckelsemötena har predikanten alla deltagare i sin hand och ve den som dristar sig att ifrågasätta budskapet, jag känner inte denna man Gomer men för mig är han en demokratins försvarare och alltså i detta sammanhang en ensam riddare.

…husbilsåkarnas ”demokratiska ” klubb Husbilsklubben har årsmöte. Jag är djupt imponerad till hur denna klubb lyckas ställa all demokrati i klubbverksamheten på huvudet. Jag börjar inse att den utbildning jag gått i styrelsearbete och de uppdrag jag haft i olika klubbar, bland annat som ordförande, sekreterare och ”vanlig” styrelsemedlem, dessutom fackligt aktiv på min arbetsplats, har tyvärr, eller tack och lov, inte gett mig diktators status, nej i de klubbarna har demokrati och medlemsmedverkan i tagna tunga beslut varit ett måste.

 
Till årets årsmöte har inkommet tretton (13) motioner, alla, säger alla har efter genomgång av styrelsen rekommenderats att avslås. Visserligen har styrelsen lagt en egen motion som naturligtvis kommer att föreläggas årsmötet, men det troliga är att den motionen mer kommer att anses som redan diskuterad och klubbad. Denna motion går i stort ut på att förbättra kompetensen hos medlemmarna att förstå och nyttja sin GPS och att bättre kunna navigera på klubbens hemsida. Kurser i detta skall då kunna anordnas i grupper om 20-30 deltagare på olika platser i landet. Det gäller bara att hitta lämplig lokal och naturligtvis dator för att sedan koppla upp sig. Låter väl rätt så ok så långt men det är nu det börjar ”lukta” skunk. Till dessa kurser ställer klubben upp med instruktör som då naturligtvis får milersättning samt även kan klubben stå för lokalhyra om den inte kostar för mycket. Skulle detta då innebära att om vi uppe i norra Sverige vill ordna en sådan kurs att det kommer en av klubben godkänd instruktör från, i bästa fall, Mellansverige, ja då blir det en dyr historia. Det naturliga vore väl att om jag meddelar att nu är vi ett antal medlemmar som är intresserad av den utbildningen, att jag också då får mandat att undersöka möjligheterna till lokal instruktör, vilket måste i många fall bli ett betydligt billigare alternativ. Visserligen är min datakunskap inget jag vill skryta med men i min nära bekantskapskrets finns ett ganska stort antal yngre personer med betydligt djupare datakunskap än vad som krävs för att lära ut navigering på hemsidor och GPS-hantering.

Från årsmötet kommer väl så småningom information till oss som inte hade möjlighet att delta men kort och ljudupptagningar är väl i vanlig ordning förbjudet och alltså inget att förvänta sig.